När vi viskar utan att le
Nu ska jag bli bättre, jag lovar!
Slänger upp något jag skrev för länge sen så länge. Ska uppdatera bättre senare idag.
Vi den tidpunkt då det är nöd för lungorna att få känna en del av det enorma lufthav vi rör oss i.
Den tidpunkt då förståndet inte längre existerar.
När vi bara gör utan att tänka, då minnena inte följer med.
När vi dansar utan att röra.
När vi viskar utan att le.
När fåglarna minns hur du andades och tanten i kiosken ber om tre kronor för en dricka som tidigare kostat sju.
När bussen som inte stannar på just min gata svänger in och gör den coolaste parkeringen alldeles framför min dörr och pappa står där och säger att det är rea på ryggsäckar från himlen.
När reklamen från Coop visar extrapriser på Ica och citronskalet smakar rabarber då får lungorna all luft i världen och jag kan promenera till platsen och känna igen.
Ha det bra /Sara
Du är så duktig mitt barn <3 me love ya!