Poetry

Håll min hand men rör mig inte.

Ligg bredvid mig, låt timmarna gå, vänta med mig bara så jag slipper känna mig så förbannat ensam.
Räkna till hundra, blunda inte, se mig inte i ögonen, bara existera...

Jag går längst gatan, den mot tågen jag brukar gå där ibland, gatan som går över till en grusväg utan att ha ett markerat slut. En skylt säger livsfarlig ledning jag tänker att det borde finnas skyltar som säger livsfarliga tankar. Du tycker att jag borde ha glömt allt nu, allt borde vara bra men jag dansar inte längre fram mina ord väger som luft.

Du är inte ens en millimeter jag är flera hundra, det är bra att vara noll...
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu